Cooköarnas öar

www.soderhavsresor.se
Resan går från de norra delarnas subtropiska natur till södra Nya Zeelands slättlandskap

Det finns 15 öar där Rarotonga är den största och även huvudön med administration, internationell flygplats och huvudstaden Avarua. Ögruppen består av den norra och den södra ögruppen. I norr finns öarna Manihiki, Nassau, Pukapuka, Rakahanga, Suwarrow och Penrhyn och de är allihop platta, vita korallatoller. Öarna i söder är vulkaniska öar och fruktbara med höga berg, ögruppen består av öarna Rarotonga, Atiu, Aitutaki, Mangaia, Manuie, Mauke, Mitiaro, Palmerston och Takutea. Totalt bor här 23.000 invånare varav cirka 2 500 i huvudstaden Avarua.

Här kommer information om 3 av den södra ögruppens 9 öar.

Mitiaro – De 219 öborna är mycket stolta över sin ö. De bor i ett samhälle på västkusten, som egentligen är fyra byar – inklusive Atai i norr till Auta, Manga Rei och Takaue i söder. Byarna är små och kallas alla efter huvudbyn Takaue.

Mitiaro har en yta på 22 kvadratkilometer och är omgiven av ett dött korallrev, detta kallas makatea och är typiskt för den södra ögruppen.

Mangaia – beräknas vara 18 miljoner år gammal och sägs vara den äldsta ön i Stilla havet. Ön kallas traditionellt Auau Enua, vilket betyder terrasser. Det är den sydligaste ön av Cooköarna och den näst största. Mangaia ligger långt från turiststråken. Det är en plats för erfarna resenärer och vandrare. Dess ålder, struktur och antika föremål har i årtionden varit av stort intresse för arkeologer och antropologer som gör det till ett ”måste” på sina expeditioner.

Palmerston – Palmerston är en atoll i den södra ögruppen. James Cook var den som upptäckte ön 1744 men han landsteg aldrig den.

De små öarna, inklusive Palmerston, North Island, Lee, Leicester, Primrose och Ton täcker en total yta på cirka tre kvadratkilometer men med korallreven är ytan cirka 18 kvadratkilometer. Kopra är den största huvudnäringen. Vegetation är grönskande. Palmer och pandanus är vanliga växter. Skaldjur och fisk är en del av den dagliga kosten och riklig.

De andra öarna på den södra ögruppen är Manuae, Mauke och Takutea.

Här kommer information om 3 av den norra ö gruppens 6 öar.

Manihiki – Manihiki, är ett halsband av öar som befinner sig i Stilla havet, runt 1299 km från Rarotonga. Manihiki är centrum för Cooköarnas pärlindustrin, det är också en av de mest avlägset bebodda platserna på jorden. Färre än 500 öbor bor här och alla är väl involverade i pärlproduktionen på något sätt. Byborna är uppdelade mellan de två största öarna Tauhunu och Tukao (där förvaltningen ligger). Var och en har en skola, kyrkor, butiker och några pickuplastbilar. En 4 km djup lagun skiljer dem åt. Båtar är det vanliga transportmedlet. Från tidig barndom lär sig invånarna att behärska båtar och färdigheter som ger säkerhet att navigera säkert tillbaka hem även i lågvatten bland koraller och mörker.

Penrhyn – Sägs vara den största atollen på Cooköarna, Penrhyn är också den nordligaste ön och förmodligen den mest avlägsna. Den enorma spektakulära lagunen på 233km², som till stor del är omgiven av gnistrande pärlskal och med ett storkorall rev är värt ett besök. Penrhyns befolkning lever i två byar på motsatta sidor av lagunen.

Pukapuka – Pukapuka är på sitt sätt unikt bland de 15 cooköarna. Den amerikanska reseskildraren Robert Dean Frisbie (aka Roparti) bosatte sig med sin fru Desire här på ön och sa att han letade efter en plats utom räckhåll för ”det svagaste ekot från den bullriga civiliserade världen” och det råder ingen tvekan om att han fann det. Idag är Pukapuka en av de mest idylliska och oberörda platserna av Cooköarna.

Dess närmsta grannar är Samoa och Tokelau. Pukapuka speglar dessa öar i dess seder, kultur och språk. Ön är också känd för att ha några av de vackraste människorna i Stilla havet. Befolkningen sägs härstamma från bara 15 polynesier och deras barn som överlevt en katastrofal tsunami cirka 300 år sedan, ungefär 600 personer bor nu på denna avlägsna plats.

©2019 Res till Cooköarna